Pia Ulin

Vem bor här?

– Här bor Pia Ulin. Jag bor i gårdshuset, min ena dotter bor i gatuhuset och min andra dotter bor 100 meter ner på samma gata. Det är så fint! Vi delar på två hundar också, så man kan lätt springa över och lämna en hund eller låna en liter mjölk. De senaste tio åren har varit jätteroliga, en fantastiskt spännande resa, men nu är jag helt nyförälskad i Stockholm. Här har jag bott under så lång tid, mina barn är uppväxta här och mitt arbete fanns här under många år. Att komma tillbaka nu och återuppleva gamla möten känns fantastiskt. Och min nya kille, som bor på Kungsholmen, är stockholmare i tre generationer och visar mig staden på ett helt nytt sätt. Det känns så fint att få återupptäcka den tillsammans med honom. Men jag har kvar mitt hus i Dalarna, det kommer alltid att vara min trygga plats.

Du har Portal-systemet i varje rum, berätta!

– Jag är relativt nyinflyttad i nyproduktion. Lägenheten var helt strippad, det fanns inga hatthyllor eller garderober, ingenting. Så i stället för att köpa standardgarderober fick jag idén att prata med Josefine på TÔNN. Kan vi hitta på något annat? Jag hade sett Portal-hyllan hemma hos min bästis Cilla Ramnek och älskade den. Det är ju som en byggsats, man kan anpassa den efter sina behov.

            

Och nu flyttar den in i två av hemmets kanske mest svårmöblerade rum: hallen och garderoben. Hur har du tänkt där?

– Det finns en ny klädstång som fästs mellan gavlarna som gör att bokhyllan enkelt kan förvandlas till en hatthylla eller bli en garderobslösning, allt efter behov eller om livet förändras. Jag tycker det är härligt med den här öppna lösningen. Det gäller även garderoben, den blir som en liten walk-in-closet. Då blir man också duktig på att vika sina små tröjor snyggt, så att man håller stilen. Där var vi tvungna att kapa den lite, det är så bra att man inte måste följa måtten.

            

Lådhurtsarna i höjd på väggen blir som en helt ny möbel, hur föddes den idén?  

– Jag letade en ny byrå med ett eget uttryck, men hittade ingen. Då kom jag på det! Lådhurtsarna är ju vägghängda, om man sätter ihop dem tre och tre så blir det en byrå. Josefine tyckte det var en jättebra idé! Och i en liten lägenhet så blir det lite mer golvyta, du utnyttjar utrymmet bättre och det känns större. Där har jag allt det tråkiga; papper, batterier, laddare, glasögon, skohorn … Även nattduksborden är vägghängda hurtsar. Möjligheterna är oändliga! Nu börjar man ju tänka kök också …

            

Vad är du mest nöjd med?  

– Helhetskänslan. Det blev så bra att Portal-systemet ramar in min lägenhet med en exklusiv helhetskänsla. Jag har så många personliga saker av både privat och kreativ karaktär och när det dessutom är ett litet boende med så mycket intryck är det fint att ha något som är en röd tråd, vilket Portal-systemet nu blir. Jag hoppas att särskilt alla som bor i nyproduktion kan få lite inspiration av den här lösningen.

 

Vad har du i bokhyllan?

– Jag använder den både för böcker och för mitt jobb. Jag har alla mina hårddiskar där och min keramik. Jag har hållit på med lera i säkert 20 år, men för 3 år sedan flyttade jag upp till Leksand för att gå folkhögskola. Jag gick keramisk form och det var helt underbart.

Det är intressant, för när du jobbar med keramik så står du ofta i verkstan, öppnar ugnen och känner ”det där blev inte så bra”. Men så fort du tar hem den och sätter den bland dina andra saker så brukar det landa ganska fint. Så hyllan är som en sluss, verken får stanna där ett tag innan jag ger dem vidare eller säljer dem.

            

Du har bott i New York, Los Angeles, Portugal, Skåne, Dalarna … Har det påverkat din stil?

– I och med att jag har jobbat med inredningsfotografi i 25 år och sett så många fantastiska platser och hem så har jag blivit påverkad av det. På varje ställe jag har bott har jag provat något nytt. Men jag ska nog ärligt säga att det har varit en stil som varit modern just då, inte att jag anpassat mig till platsen. Nu när jag börjar koka ner det lite, märker jag att det blir mer och mer jag personligen. Huset uppe i Dalarna ser ut som Villa Villekulla, med både färg och mönster. Jag tänkte att den här lägenheten skulle vara helt minimalistisk och vit, men jag märker att jag har mer färg i mig än vad som är kosher för inredningspolisen. Den nya, gröna spegeln Pang från TÔNN i hallen, som är så snygg. Filten från Magniberg som matchar mina orange hårddiskar. Gardinerna från Astrid som jag tagit med mig från huset i Portugal och Skåne. Nu börjar jag känna att jag kan vara mig själv.